Ostron

Brygguddens musslor ostron och alger

 

Ostron: Lustfylld lyx och vardagsmat.

Människan har i alla tider ätit ostron. Efter att inlandsisen försvunnit blev det varmare och i Sverige hade vi ett medelhavsklimat som var gynnsamt för ostron. Arkeologer har hittat rikligt med ostronskal i gamla kökkenmöddingar, äldre stenålderns köksavfall. Och redan de gamla grekerna använde ostronskal som röstsedel vid val under antiken. Namnet ostron kommer från grekiskans ostrace som fritt översatt betyder röstsedel.

Myten om ostron som en kärleksstimulerande drog har sitt ursprung i Grekland och enligt den grekiska mytologin föddes Afrodite, kärlekens gudinna ur en skumvirvel i Egeiska havet. Vågorna förde henne sedan till Cypern, där hon steg i land ur ett ostronskal.

Aristoteles ägnade ostronen ett kapitel i sin bok Historia Animalium från 320 f.Kr.

Grekerna åt troligtvis ostron med honung.

Romarna var inte sena att anamma den grekiska kulturen och ostronen fick en naturlig plats på matbordet. Det var också i Rom, som den mytomspunna dekadensen kring ostron som afrodisiaka blommade ut. Kejsaren Vittelius hade en omättlig lust på ostron och satte i sig över hundra ostron till frukost. Den romerske poeten Lucius Apuleius 125 e.kr. odlade myten om ostron som afrodisiakum i sin saga om Amor och Psyche. Där finns en kärleksdryck komponerad med ostron. Det var i Rom som de första idéerna om att odla ostron uppkom.

Från 1600-talet och framåt serverades ostron vid de franska, svenska och danska hoven.

Voltaire: Jag tycker att det är en smula barbariskt att äta ett så vackert väsen rått!

På 1700-talet föredrogs i Sverige tillagade ostron t.ex. i såser. På 1800-talet var råa ostron mer populära och åts i stora mängder på finare middagar. ” En öfvad ostronätare” kunde förtära 12 dussin ostron innan han började den egentliga måltiden.

Casanova sägs ha varit en stor konsument av ostron. I sin självbiografi ”historien om mitt liv” beskriver han en liten amorös ostronlek.

Det är ett faktum att ostron är rikt på zink som i sin tur är betydelsefullt för den manliga potensen. Ostron innehåller även dopamin som lär påverka vår prestationsförmåga på flera områden.

Det är hälsosamt att äta ostron. De är proteinrika, innehåller inga kolhydrater men rikligt med mineraler och vitaminer. Dessa är så kallade spårämnen, ämnen som behövs i mycket små mängder men som ändå är livsnödvändiga för människan.

Ostronodling:

När Bohuslän steg upp ur havet för drygt 10000 tusen år sedan fanns gott om ostron. Den utgjorde en väsentlig del av kosten för nordens första bebyggare. De fanns på grunda vatten och var lätta att plocka. Under tiden mellan sillfiskeperioderna 1809 -1877 rådde stor fattigdom och armod i Bohuslän. Ostronfisket hjälpte till att hålla svälten på avstånd. Förr i tiden packades ostronen i mindre trätunnor kallade ostronträd på 42 liter med 200 ostron i.

1859 packades 2050 ostronträd som såldes för 12.700 kr.

Sedan sjönk fångsterna. 1866 började ostron odlas vid Ellös, Smögen och vid Gullnäs här på Tjärnö. Ostronen växte bra men förökade sig dåligt. Verksamheten upphörde 1869.

1889 bildades Svenska Ostronaktiebolaget. Man odlade amerikanska ostron vid Norde Älvs mynning och i Stigfjorden. Utanför Strömstad odlade man franska ostron. Efter tio år avslutades verksamheten och bolaget avvecklades. Detta var sista försöket att sätta ut vuxna ostron. Problemet var att de inte förökade sig. Under 1900-talet gjordes försök att sätta ut yngel för tillväxt, men det blev aldrig någon ekonomisk vinst. Dödligheten var för hög.

Efter forskning kring ostronodling på det marinbiologiska labbet på Tjärnö kring 2006 startades så Ostrea och byggde en högteknologisk odlingsanläggning på SydKoster. Här har man ihärdigt försökt komma igång med ostronodling av det europeiska ostronet sedan dess.

Under 70-talet gjordes försök av musselodlarna på Tjärnö att odla det Japanska jätteostronet som framgångsrikt odlas i Frankrike sedan 60-talet. Försöken misslyckades.

Men de Japanska ostronen har invaderat oss på egen hand sedan ca 10 år. De dök upp i mängder 2007 och har sedan dess vuxit starkt. Några år har de varit utsatta för massdöd, men har varje gång kommit igen och finns nu i miljarder i Bohuslän. De trivs utmärkt i sina nya hemmavatten på samma sätt som vi antagligen gjorde, när vi dök upp för 12.000 år sedan i detta landskap. Japanska jätteostron räknas som en invasiv art av Jordbruksverket och får därför inte odlas i Sverige. Det är det mest odlade ostronet i hela världen. Den västerlänning som först beskrev och gav det Japanska jätteostronet sitt latinska namn Crassostrea gigas, var svensken Carl Peter Thunberg, 1793, en av Linnes lärljungar..

Det finns mängder med recept på internet på råa och tillagade ostron etc.